Senaste inläggen

Av Per - 1 maj 2013 16:58

Jag har ingen annan möjlighet att upplysa dina läsare än att skriva detta offentligt.

Isabella, jag har aldrig skickat mejlet som du nämner i inlägget (skulle aldrig skriva att jag skäms över dig eller att jag inte önskar ditt barn väl).


Jag har vid ett flertal tillfällen, sedan nov 2012, vädjat till dig att inte skriva negativa saker om mig/ din familj offentligt. Jag hoppas att du förstår hur många andra personer (förutom jag) som mår dåligt att läsa dessa lögner.  Du har rätt att skriva vad du vill men snälla försök hålla dig till sanningen och försök se konsekvenserna av ditt agerande.


Jag förlåter dig alltid


Pappa

Av Per - 21 april 2013 15:33

Isabella,

Den dagen du såg världens ljus är en av mina lyckligaste stunder. Tiden stannade. Ofta önskade jag att du skulle förbli en liten flicka för alltid.


När du var barn berättade jag ofta historier från min barndom och du grät när jag läste ur Profeten (Khalil Gibran) och förstod tidigt att kärlek och sorg är samma sak. Min sorg är nu lika stark som min kärlek.


Du var 4 år när jag och din mamma separerade. Ni hälsade på i min nya lägenhet strax efter separationen. När ni hade gått ringde det på dörren. Det var du som ville säga adjö en sista gång. Jag befann mig i köket när det ringde på dörren en 3:e gång. I samma ögonblick som jag hörde dörrklockan forsade tårarna ned för mina kinder. Där stod vi med våra tårar och jag kände sorg och kärlek. Tiden stannade.


Jag hoppas att vi kommer att kunna mötas när ditt hjärta är redo. Jag gav min far en kram för första gången på hans dödsbädd och sa att jag älskade honom. En avgrund av känslor öppnade sig och den rening min själ upplevde går inte att beskriva med ord. Tiden stannade.


Som du vet är min kärlekslösa uppväxt ett sorgligt kapitel med barnhem, fosterhem, psykisk och fysisk misshandel. Vi förstår båda vilka överlevnadsstrategier som barn i min situation utvecklar och att dessa egenskaper kan bli ett problem senare i livet.


Vi har bråkat en del från din tonårstid och framåt. Konflikterna var inte märkvärdiga (passa tider, hjälpa till hemma etc). Våra konflikter kom även att avse företagandet (du var omyndig så vem skulle annars hjälpa dig?). Jag har säkert varit överbeskyddande som många andra föräldrar. Det var kärleken till dig som drev mig att försvara dig när olika myndigheter ställde frågor. Det var exakt samma motiv när jag jagade killen som gav dig hjärnskakning i högstadiet.  Min oro har vid flera tillfällen tagit sig irrationella utryck. Vi har bråkat och gråtit men alltid hittat tillbaka till varandra, fram till nu.


Isabella, anledningen till att jag skriver detta i offentligheten är att det inte finns något annat sätt att nå dig på. Det är synd att det ska finnas andra inblandade i konflikten som inte har med vår relation att göra.


Jag känner dig bättre än någon annan och förstår att det liv du lever inte kommer att ge dig äkta lycka. Att vara sann mot dig själv är vägen som leder till inre frid. Jag är stolt över allt som du har åstadkommit men just nu är jag i sorg.


Jag kommer alltid att älska dig och finnas här för dig.


Din pappa Per Rydberg

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards